?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt man arbetar med skönlitteratur i grundskolan. Studien är av kvalitativ natur och har genomförts i form av intervjuer. Defrågeställningar som varit relevanta för undersökningen och som legat som grund för intervjuerna har berört litteraturundervisningens karaktär, planering och aktuella utförande. Intervjuerna har innefattat två svensklärare på grundskolan och fyra elever. Resultaten från intervjuerna har sammanställts och analyserats med utgångspunkt både i de teorier som presenterats i undersökningens inledande kapitel samt i aktuella styrdokument..

Titeln på studien är "Skolans själ - privat eller offentlig? En diskursanalys om skälen för grundskolan". Skolan är en historisk framvuxen institution och dagen konstruktioner av skolans skäl har vuxit fram interdiskursivt. En historisk genomgång över hur skälen för skolanförändrats från och med folkskolans införande i Sverige fram till och med den senaste läroplanen Lpo 94, beskrivs. Utvärderingar av grundskolan finns med som viktigt empiriskt material som visar hur läroplanens intentioner intervenerats i skolpraktiken.

Syftet med denna studie är att få kännedom om hur lärare arbetar med planering utifrån kursplaner och mål samt hur planeringen kan genomföras i ämnena svenska och matematik på grundskolan. Utifrån studiens syfte ställs dessa frågeställningar: Hur använder lärare skolverkets kursplaner och mål i planeringen? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i ämnet svenska på grundskolan? Hur genomför lärare sitt planeringsarbete i matematik på grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer användes som metod med utgångspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lärare som arbetar med svenska och matematik på grundskolan. I resultatet tydliggörs att lärares planeringsarbete kan genomföras på många olika sätt och att de intervjuade lärarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet.

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

Uppsatsen beskriver tre musiklärares syn på förutsättningar att skapa musik i grundskolan. De har intervjuats med stöd av en intervjuguide som har försätts med öppna huvudfrågor och följdfrågor för att stimulera informanterna till att ge målande beskrivningar och exempel. I svaren redogör de för sina uppfattningar om musik, musikskapande, aktiviteter och skapandeprocesser, misslyckanden, gruppen och behov i grundskolan. De har även i en enkät angivit vilken musiklärarutbildning de har, antal undervisningsgrupper, lektionstid, lokaliteter, antal instrument, IT-utrustning och inspelningsmöjligheter på respektive skola. För att få inblick i musikskapandets förutsättningar i grundskolan, har jag även studerat styrdokument, litteratur och tidigare undersökningar.

Stuiden fokuserar på utvecklingssamteln i grundskolan. Syftet är att undersöka elevers och lärares upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen i förhållande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivåer vid en grundskola i en mellanstor skånsk kommun..

Syftet med studien är att undersöka kommunala skolpolitikers uppfattning om musikämnets betydelse i grundskolan. Studien har sin fokus på de första åren i grundskolan. Utifrån syftet har följande frågor ställts till fem olika respondenter i två kommuner. Vilken uppfattning har kommunala skolpolitiker om musikundervisningens främsta uppgift i skolan? Hur arbetar kommunen för att grundskolan ska nå läroplanens mål i musikämnet? Kvalitativa intervjuer har använts intervjutillfällena.Studien visar att de Kommunpolitiker som medverkat i undersökningen inte uppfattar musikämnet i skolan som ett svagt obetydligt ämne för eleverna.

Syftet med denna undersökning var att få kunskap om hur ett antal lärare i grundskolan planerade sin matematiska undervisning. Utifrån undersökningens syfte ställdes denna frågeställning: Vad har en grundskolelärare för fokus när den planerar sin matematik lektion? I undersökningen genomfördes sex informella intervjuer med lärare som arbetade med ämnet matematik på grundskolan. I resultatet tydliggjordes att lärarens planeringsarbete kunde utföras på många olika sätt till exempel tillsammans med arbetslagen.  Informanter gav en tydlig bild om hur denna process genomfördes i grundskolan. Relevant litteratur behandlades och jämfördes med resultatet i slutsatsen..

Hur man kan arbeta med matematik i grundskolan, år 4-6, på ett varierande och verklighetsnära sätt. En studie av litteratur om detta och lektionsförslag utifrån litteraturstudien samt Internet och grundidéer från praktiktid..

Syftet med denna studie var att belysa och jämföra förskollärare och grundskollärare sorg- och krismedvetenhet. Bakgrunden bygger på facklitteraturstudier som har givit oss en bra inblick i vad en kris och sorg innebär och hur vi som pedagoger inom skola och förskola bör agera i dessa svåra situationer. Vi har genomfört ett antal kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, två från grundskolan och en från förskolan för att komma fram till ett resultat. Detta resultat visar att pedagoger har en viss krismedvetenhet inom förskola och skola. I jämförelsen mellan de olika pedagogerna inom förskolan och grundskolan visar resultatet att grundskolan anser sig vara mer insatta i krisplanerna än förskolan.

Detta arbete handlar om edutainmentprogram (d.v.s. datorprogram som syftar till någonform av läroprocess (Alexandersson, Linderoth & Lindö, 2001)) i förskola och igrundskola. Arbetets syfte är att studera hur pedagoger i förskola och grundskolabeskriver användandet av edutainmentprogram i sin verksamhet och hur de resonerar kring detta. Utifrån vårt syfte har vi ställt följande frågor.? Hur beskriver pedagogerna i förskola och grundskola sin inställning tilledutainmentsprogramens betydelse för lärande?? Hur resonerar pedagogerna i förskola och grundskola kring integreringen avedutainmentprogram i den dagliga verksamheten?För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade åtta pedagoger i förskolan och grundskolan.

Det är en stor förändring för varje elev att lämna grundskolan och gåvidare till gymnasieskolan. Det ställs stora krav på att eleverna måstevälja rätt redan från början. Detta innebär att elevernas förkunskaper ärmycket viktiga dels för att få en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god måluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som går sitt första år på detnaturvetenskapliga programmet att få svara på frågor om förkunskapernai kemi var tillräckliga från grundskolan och hur starten på gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans år 7-9 samt kursplanen för kemi A pågymnasieskolan ska analyseras utifrån hur kunskapsmålen i de olikaskolformerna möts när eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara på andelen lärarleddundervisning, svårighetsgraden i kemi på gymnasiet samt om derasslutbetyg från grundskolan mötte gymnasieskolans krav på kunskap..